Virre kom jag i kontakt med vintern 2006, när jag annonserade efter medryttare till Aswan. Det jag sökte efter var någon som kunde avlasta mig en dag i veckan, och rida skogsrundor på Aswan. Vad jag fann var så mycket mer! Virre är sedan dess en klippa att lita på i alla lägen, som aldrig bryter ett förtroende och som rider oavsett om det hällregnar, är mörkt som natten eller smällvarmt. Hon har tagit Aswan till sig på ett fantastiskt sätt, men också de andra tre hästar jag har haft visar hon stor omtänksamhet och arbetar gärna med dem när jag är bortrest. Det halvår som jag bodde i Spanien var Virre ute hos Pemba och Aswan i princip varje dag, och när jag kom hem var de nästan i finare skick än vad de var när jag lämnade dem.

Eftersom jag sökte en medryttare för att rida i skogen har jag aldrig haft några krav på att Virre ska träna, men jag är oerhört glad att hon också valt att rida efter den Akademiska Ridkonstens principer. Hon har varit med på nästan alla kurser jag ridit, som medhjälpare och för att lära sig mer. För ett par veckor sedan var hon för första gången med helt själv med Aswan, och det gjorde hon med bravur! Hon är en sådan medryttare alla drömmer om, och jag är oerhört tacksam att hon vunnit både mitt och Aswans förtroende, och hon är en självklar del i mitt hästliv. Jag hoppas att hon stannar hos oss på Ulvåsa länge!